Jag är väl inte klantig?

OBS! Känsliga läsare varnas!
Igår råkade jag ut för en liten olycka..kan man väl säga. Det var nog helt och hållet självförvållat.
Jag hade varit i jobb, och det gick nog bra. När jag kom hem halv 10 på källen var vi ganska hungriga så vi skulle steka grillkorv. Skönt att få sätta sig ner i soffan efter en tung dag och titta på inspelat idol tänkte jag då.
När jag skulle skära upp den halvfrusna korven, med en helt vanlig spilt matkniv så skar jag upp halva ringfingret också. (aningen överdrivet kanske, det blev ett 1 cm långt jack ungefär)
Visste inte ens att man kan skada sig på en matkniv..men tydligen! Det blödde inte så farligt och det gjorde nog inte så fruktansvärt ont heller, men det var väl när jag tittade på mitt halvt uppskurna finger och tänkte att det här kanske måste sys ikväll..det var då jag svimmade.
 Fast jag hade haft förstånd nog att lägga mig ner före. Det var nog det obehagligaste jag varit med om på länge. Var bara borta några sekunder enligt älsklingen, men det kunde lika gärna ha varit två timmar eller en vecka. Det susade i öronen och flimrade hela tiden och jag drömde/tänkte en massa konstiga tankar som jag inte fick tag på.. Konstigt att vakna på köksgolvet och inte veta vad man gör där.
Har bara svimmat en gång tidigare och det var när jag fick 6-års sprutan.

Fick tillbringa fredagskvällen på akuten för att få två stygn. Världens bästa granne kom hit och vaktade Lilltrollet halva natten. Han hade redan somnat så han missade hela dramat. Tur var ju det.
Nu känns det nog lite bättre.
Intressant sätt att fira sin 2-åriga förlovningsdag var det i allafall.